Gästinlägg av Johan Dånge

Tjena bloggen! Jag har hört mycket gott om denna blogg så när jag fick förfrågan om att göra ett inlägg i bloggen så kunde jag inte tacka nej! Jag känner en stor glädje i att skriva här då många av Torstens Pågars bloggare är professionella, det är med en stor ära att nu vara en del av bloggen!


Som ni kanske läst i tidigare inlägg har min 13:e(!) säsong i Tingsryds AIF inte varit så lyckosam. Det har varit mycket gnäll från min sida om man säger så, skador/sjukdomar allt mellan himmel och jord. Jag som inte hade varit skadad/sjuk på 6 år! Första skadan kom i tredje matchen borta mot Troja, i en närkamp med två hemmaspelare klämdes jag och AC-leden gav vika! Skadan var inte så allvarlig som befarat så jag började träna igen bara några dagar efter. Men den där AC-leden slutade aldrig att förvåna en!
Det var seriepremiär hemma mot Frölunda allt kändes bra i axeln. Tydligen stämde inte detta, 10 minuter in i andra perioden fick jag en rejäl smäll och föll mot isen och landade oturligt nog på just den skadade axeln...! Denna gången var det snäppet värre (det var t.o.m prat om operation). Det dröjde någon vecka innan jag var tillbaka på isen igen! Aldrig hade jag varit så nere som jag var då. Men skadorna skulle inte sluta nu!

Det var dagen före roadtripen till "Prebenland" (Skåne), Filip Owesson och jag brottades lite efter en avblåsing, plötsligt vek sig hela högerfoten och jag fick både min och Filips tyngd över foten! Jag fick riktigt ont men som tur väl var våran allas Anton Lönn i båset som kunde kyla foten snabbt. Jag åkte in till Växjö lasarett för att försäkra mig om att inget var av i foten, för en gångs skull hade jag lite "tur" då inget var av! Några dagar senare träffade jag Tomas Karlsson (känd som läkare i tre kronor) och fick då reda på att det var en muskel i foten som hade skadats. Ett ganska positivt besked, han bad mig att kyla foten så att den inte svullnar upp! Jag gjorde som han sa och farsan kylde foten på kvällen, detta visade sig inte vara någon bra idé! Dagen efter var hela foten blå, jag hade alltså fått en köldskada på foten...! Ännu en motgång. Fast detta hindrade inte mig ifrån att träna och spela men någon vecka efter gick jag ner till våran läkare Reck. Där fick jag en salva som jag skulle smörja foten med. Jag bad han även känna på några knutor som jag haft ett tag runt nacken, han sa direkt att detta såg inte bra ut! Vi tog lite prover och dom visade sig inte vara så bra... Körtelfeber! Alltså en sjukdom som håller mig borta från planen i 3 månader! Nu var botten nådd...:(

Och nu sitter jag här på mitt gods och tugga tjära! Nej kanske inte :)
En positiv grej är väl att man får hänga med Ladden (ass.tränaren) under periodpauserna, det kommer bli en och annan korv där! Eller ja det har redan blivit de!

Pitten, fraffa och jag har även börjat på jaktkurs som vi går på varje måndag! Riktigt roligt är det dom 2,5 timmarna man är där! Det är ett skönt gäng vi har att göra med:) allt från holländare, belgier till grishatare! Alltså en salig blandning. Det kommer skjutas många svin uppe på backen!

Idag var det ju match i Dackehallen mellan oss och LHC! Matchen slutade dess värre med en förlust med 5-2.. Jag tycker vi är med i matchen i 50 minuter men dom resterande 10 kan vi glömma, då vi släppte in både 2-1, 3-1 och 4-1. Inte roligt att det ska förstöras på det viset!
Det var ju även finbesök från Ronneby i hallen! Mycket trevligt:)


Let´s get out of here!

//Johan Dånge för Tigers UF i tiden!

Ett försök på den såkallade "ank-minen"


Kommentarer
Postat av: michael k

hoppas dånge blir frisk snart

2010-11-28 @ 15:32:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0